BROWN-EYED GIRL


Det här är så så så bra och Sofie sjunger så så så fint och hon är så så så modig och jag rös så så så mycket och jag är så så så stolt och jag tycker så så så mycket om henne.

QUELQU'UN M'A DIT


DU ÄR ALLT

Tisdagar borde startas med morgonpromenad, i vart fall om solen lyser med sitt leende. Det gjorde den inte idag, men alla tisdagar fram till sommaren ska jag ha en morgonpromenad med mig själv, har jag bestämt. Så man är så där lugn och fridfull när skolan börjar. Skolan som börjar med Svenska som idag var grammatik. Som jag faktiskt tycker om. Prepositioner och verb följdes av god soppa till lunch, vilket hör till ovanligheterna. Dagen fortsatte med matte, och ny bok lånades. Jag blev lite rädd för ett nationellt prov den 19:e maj, men försöker att tänka att det är långt tills dess. Efter derivata och grafer lyssnades det på en föreläsning av två tjejer som gjort något fint för världen som projektarbete. Jag önskade att jag var en lika god människa som de verkade vara. Kort engelskalektion efter det och nog var det pinsamt men också glädjande. Att en litterary essay kan göra en så glad. Nästan så det borde firas med How I Met Your Mother, men det har jag lovat mig själv att inte kolla på idag. Så det får vänta tills imorgon. Jag har ätit glass i vart fall, det duger som firande för min del. Nu ska jag med ny energi fortsätta med tyska och franska och kanske lite samhällskunskap och sedan ska jag träna med mitt bästa lag. Fin tisdag det här.

NEVER TO LATE

Det finns så mycket katastrofer i världen. Jordbävningar, tsunamis, krig, diktatorer och andra hemskheter. Om vi alla försöker vara lite snällare hela tiden så tror jag att världen skulle vara en lite bättre plats att leva på. En som är väldigt snäll är Supersnällasilver Sara. För att få lite inspiration av henne har jag målat mina naglar silvriga. Hoppas det hjälper. Att Gadaffi ser dem och känner att nu får det vara slut på det här.


photoboothkvalitet <3

JA, JAG ÄR NATURARE


(tilda)

SKYLL DIG SJÄLV

Där står en pojke och en flicka. Lutade mot väggen bredvid varandra, men avståndet mellan dem är för långt enligt henne. Kanske enligt honom också. De står där mellan alla gosande par och hon önskar att de var ett av alla paren. Men han får inget veta. De pratar om vädret och idrott och hur mycket plugg man har men egentligen vill hon bara prata om hur fantastisk han är. Hur hög hon blir på hans doft och hur hans blick får världen att stanna. Men hon säger ingenting. Hon blir stum när hon hör hans röst, och orden försvinner ur hennes huvud. Han pratar, och hon svarar, men hon vet inte vad hon ska säga. Allt som finns i huvudet är han han han. Bussen kommer och hon ser hans ryggtavla försvinna in bland de andra människorna. Hon tänker på allt hon inte gjorde men borde gjort, och hur det nu är för sent. Bussen kör iväg.

HEY BOY



EN GÅNG

En timme mindre sömn. Semifinal-vinst. Våffelätande och görande med fin vän. Skratt åt barndomsminnen. Riktig söndagsmiddag. Och flera avsnitt How I Met Your Mother. En perfekt söndag helt enkelt.

CAN'T CHANGE

Här borde man skriva något fint, poetiskt, vackert, hjärtskärande och skört, som får folk att vilja klicka in här och läsa lite mer. Fast jag kommer inte på något.

-


ALDRIG VÅGAT

Tanken var att köpa en säsong, och ut kommer jag fånigt lycklig för att i min väska ligger två. Två fantastiska säsonger av How I Met Your Mother. Det är min drog ungefär. Tanken var att strunta i tyskan idag för det där provet kändes väldigt illa i magen, men dit gick jag och provet hade gått bra. Glädjande överraskningar är fint i gråa vardagen.

KEEP WAITING

Om drygt en timme ska jag göra en sak som är magkramande och svettigt jobbig. En sån där sak som gör att man nästan inte borde gå till skolan. Jag ska redovisa.

CAN'T BELIEVE


DREAMS AND PIANO

På nätterna drömmer hon om honom. Han sitter vid ett piano och spelar hennes låt. Hon drömmer om hur hans fingrar ser ut när de lätt följer tangenterna, och hur de sedan med mjuk styrka trycker ner dem. Han spelar för henne. Hon drömmer att han tittar mot henne med en öm blick, och hon blir varm inuti. Han fortsätter spela, lugnare än tidigare. Hon drömmer om hans böjda rygg när han spelar, hur vinkeln verkar så perfekt. Han vill att hon ska sitta bredivd när han spelar. Hon är en drömmare. Han längtar efter henne. Men det är hemligheter.

BREAK IT

Nu ska jag ha en dejt med min säng. Vi trivs väldigt bra ihop, och det är alltid så jobbigt när vi måste säga hej då.

LITTE MISS SUNSHINE


PACK UP

En tisdag som var idag bjöd på morgon-plugg som inte förtjänar att kallas plugg. Det följdes av ett svenskaprov som mest är skönt när det är över. Lunch och sedan avrunda med semla på Stålboms för visst är livet bra och semlefinal är det idag. Fortsatte med Matte med derivata och knepigheter, men imorgon ska sista talet i Matte C göras och livet är rätt ljust ändå. Engelska som mest var diskutera terrorister och andra obehagligheter med två kunniga pojkar. Klassråd som gav ett så glädjande besked att jag hoppade till fastän jag redan visste om det. Buss hem med två människor som jag tycker jättemycket om, så väldigt bra är de båda två. Lite beklaga sig över för mycket plugg och det är ju i vart fall tur att man inte är ensam i detta elände. Hemma och äta Breton-kex med tjockt lager mjukost bara för att det är jätteonyttigt. Och nu: Plugg.

HUNTING


MONDAY'S BLUE

Jag tror på ödet. Någonstans måste det finnas någon som har bestämt att något fantastiskt kommer hända alla. Varenda människa. Någon som hittar ens livs kärlek, någon som får jobbet man alltid drömt om, någon som livnär sig på sitt intresse eller någon som lever i ett enda stort koperativ med sitt kompisgäng och stormtrivs, hela livet. Bara man är lycklig. Jag tror inte på olyckliga människor. Jag tror bara att ödet inte har hunnit dit ännu. För det kommer alltid något bra. Det måste det göra. Ibland måste man bara hjälpa ödet på traven lite. Bara man har viljan så hjälper ödet till.

FALLER TILL NOLL

Ibland känns det som att hela världen stannar upp. Hela min värld i vart fall. Det blir svårt att andas, och hjärtat hoppar över några slag. Orden fastnar i munnen, och svetten börjar rinna. Högerfoten börjar stampa takten lite lätt till ett beat som inte hörs, och fingrarna trummar nervöst mot bordskanten. Magen är fylld av fjärilar, och det pirrar mest hela tiden. Bara för att ett annat ben trycks lite för länge mot mitt, eller för en arm som nuddade min lite för många gånger. Och några ord som får mig att le trots att de kanske inte betyder något alls. Kanske, kanske inte. Det svåra är att veta.

KORVFINGRAR


NYPONBUSKAR

Om man tittar ut genom mitt fönster så är det vitt på marken. Det känns inte riktigt bra. För att ge sommaren och våren en chans går jag runt i foppa-tofflor, struntar i jackan, målar naglarna turkosa, lyssnar på vår-peppig-musik och har massa vårkänslor som pirrar i magen. Det verkar som att man behöver hjäpa värmen på traven i år. Jag gör vad jag kan.

SÖNDERMARKEN

Det mest genialiska som någonsin har skrivits måste vara låtarna på Söndermarken. Det är perfektion hela vägen, och jag ryser mest hela tiden. Åh, älskade, bästa, finaste Lasse.

BRING IT ALL

Den här veckan har varit väldigt omtumlande och upp och ner och upp och ner igen, men idag har varit en alldeles fantastiskt bra rosa-moln-studsande lycklig dag. Jag har världens bästa klass, världens bästa människor runt omkring mig, lyssnar på världens gladaste playlist, fått tillbaka ett engelskaprov som jag är nöjd med och haft ungefär världens kortaste tyskalektion. Åh, fantastiska, fina fredag.

KANSKE ÄLSKAR ÄN

Jag mår bättre nu. Ibland kan några få ord göra världen lite ljusare. Jag är inte så trasig längre. Fast jag vet inte om jag är riktigt hel ännu, det kanske kan ta ett tag. Men jag mår bra.

-


NATTEN LÅNG

Jag återkommer när jag har något att skriva som inte är deprimerande magkrampande sorgligt tårfyllt jobbigt. Någon gång.

VEM JAG VAR IGÅR

Jag har aldrig blivit så glad över att fel förr. Åh, vilken lättnad.

BRYTA IHOP

Varför tillåter man sin värld att vara så skör? Så minsta snedsteg får allt ur balans? När blir man stark nog att inte gå sönder inuti?

-


FEELING

Jag är en av alla dem som på något vis hoppas att den här våren kommer vara pastellfärgat vårkänslofylld. Som om solskenet skulle färga alla gråa byggnader ljusgula och göra alla människor glada, lyckliga och fnittriga. Göra busschaufförer glada och få lärare att bjuda på fika på jobbiga lektioner. Som om våren skulle vara ett lyckopiller. När varje höst sedan börjar blåsa runt husknutarna tänker jag ofta tillbaka på hur grå och utan vår och sommarromanser det senaste halvåret har varit. Men ändå kan jag inte låta bli att hoppas på något mer, varje vår. Någon att hålla i handen och någon att dela mjukglass med. Någon som kan vara mitt lyckopiller året om.

DON'T STOP

Idag lyssnar jag på den här playlisten, läser om "Trois auteurs francais contemporains qui ont le vent en poupe", skriver om teknikhistoria och förundras över hur jorden sa emot vårt levnadssätt och hur fantastiskt glad jag är över att vara svensk och inte japan. Jag har studiedag.

BREDVID DIG

Efter en lång dag med volleyboll och lite mer volleyboll ska jag titta på How I Met Your Mother. Det känns som ett perfekt avslut på denna söndag.

-


VAD ALLA SÄGER

Och flickan går med håret uppsatt i en slarvig knut som hon någon månad tidigare sa att hon aldrig skulle göra. Hon pussar på pojken hon föraktade och hon kramar flickorna hon en gång sa att hon aldrig skulle röra. Hon talar med ord hon egentligen inte förstår och hon går i kläder hon svor på att hon aldrig skulle bära. Flickan har blivit den hon sa att hon aldrig skulle bli. Hennes forna jag vill hon inte höra talas om.

-


EN VÄN MED EN BIL

Idag vill jag dansa till "En vän med en bil", hoppa upp och ner och kramas mest hela tiden. Jag vill springa i solskenet och jag vill skrika att äntligen är det vår. Idag är jag sådär fånigt lycklig utav ingen anledning alls. Det är så himla bra.

GÖRA DIG BESVIKEN

Hysteriska fnitteranfall för ingenting. Soldränkta gator. Bussar som är i tid. Choklad. Bara två lektioner. Plugget flyter på. Lång helg. Världens goaste klass. Go träningsvärk. Världens bästa Lasse. Biljardpublik. Åh, det är fredag.

HJÄRTER DAM

"Inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt.
men det skävlde när du rörde vid mig.
du var sjutton jag var sexton & jag skolkade från allt.
jag ville bara va med dig.
jag ville bara va med dig."

-


IT AIN'T EASY

En tyskalektion med förberedelser inför ett prov jag aldrig hoppas kommer. En franskalektion med speeddating på schemat men som inte blev så som det kunde fast bra ändå på något vis (jag är lättroad). En mattelektion som blev slutet på va-dukig-jag-är-på-matte-ändå-perioden. En samhällskunskaplektion som gav glädjande besked och det var längesen jag var så lättad. En Teknik, Människa, Samhälle-lektion som drog ner mitt humör helt totalt, för att sedan dra upp lite igen för att vi fick sluta tidigare. Men inte riktigt på topp ändå. Det där var idag.

ME AND MY DRUM

Det är svårt att försöka att inte tänka på någon som gör en knäsvag och får hjärtat att pumpa lite hårdare. Trots att min självbevarelsedrift säger till mig att det är allt jag borde göra. För jag är inte en fridlyst blomma som ingen ska skada. Jag är en ofridlyst maskros, som man kan trampa på, jämna med marken. Vars stjälk så lätt bryts.

TRÄFFA DIG IKVÄLL

Igår inledde jag mitt duktiga liv. Mina bästa vänner är numera matte kemi franska tyska naturkunskapböckerna. Samtidigt som jag sa hej till dem så sa jag hejdå till ett liv. Fast bloggen får nog plats i mitt duktiga liv också. Det blir nog ingen skillnad.

-


INGENTING ÄR SOM DU

Tänk om man någon gång kunde tänka äntligen måndag. Inte bara tänka på hur många dagar det är kvar tills man får sova så mycket som man vill igen. Tänka att den här veckan kanske inte alls blir som alla andra. Och sen kommer söndag och söndagsångesten tar vid. Imorgon är det måndag igen. Och den här veckan var precis som alla andra. Och hjälp vad långt det är till fredag.

DU SÅLDE MITT HJÄRTA

Ibland måste man sticka ut i lilla världen. Bara inte vara som alla andra, känna att man faktiskt finns. Att man betyder något. Kanske kyssa pojken som aldrig ler, måla naglarna som snabbaste djuret, skrika högt eller elda upp gamla anteckningsböcker. För att inget som står i dem längre är verkligheten. Lite revolution i lilla världen. Och det kommer kanske inte att förändra livet för någon inte ens för någon sekund, men revoltera måste man göra ibland. Sticka ut i lilla världen.

EXPLODE INSIDE

Ibland blir jag lite förvånad över hur många helt fantastiska människor jag har runt omkring mig, hela tiden. Glada, goa, skrattiga, kloka, flummiga, duktiga, fina, fantastiska människor. Om alla människor vore som mina fantastiska människor så skulle krig inte pratas om på nyheterna, våldtäkt skulle inte finnas med i svenska akademins ordlista och lagboken hade varit mycket tunnare. För folk skulle ändå inte göra några hemskheter. Då hade vi bara behövt oroa oss om miljön och växthuset vi lever i, och det hade nog räckt.

I BELONG TO YOU

Flickan går. Snabbare snabbare snabbare. Hennes mörka hår flyger i vinden, och någonstans tappar hon sitt favorithårspänne. Flickan joggar. Hennes blick är på annat håll, och plötsligt känner hon hur vattnet tränger in genom hennes skor. Flickan springer. Hennes väska slår mot benen på blåmärket som inte syns. Flickan går. Hennes andetag är tunga, hennes suckar djupa. Bussen har gått.

.


JAG BEHÖVER NU

Jag hatar att inte förstå. Skämt. Egna känslor. Andras känslor. Mattetal. Franska prov. Ironi. Tyskaläraren. Låtar. Min mamma. Egna handlingar. Andras handlingar. Jag hatar att inte förstå.

WHERE TO GO

Sms-konversation mellan mig och far min:
P: Hur går det med dig?
J: Dåligt men jag överlever
P: Det som inte dödar härdar.

Han är ju nästan klok min pappa. Min bästa pappa.

LEAVE ME

Om febern skulle släppa sitt grepp om mig så kanske till och med jag skulle kunna få till några bra blogginlägg. Vi får se när den stunden kommer.

INGENTING JAG FÖRSTÅR

Idag övergav jag te-dieten och gick över till godis-metoden. Och jag mår bättre.

TANDLÄKARVÄDER

Det var längesen som jag ville så här mycket till skolan. Efter två och ett halvt dygn i sängen vill man inget annat. Bara vetskapen om hur mycket jag kommer ligga efter får min mage att dra ihop sig. Usch, den här veckan är inte bra. Rastlösheten kryper i hela kroppen, men jag orkar inte göra någonting för att tämja den. Imorgon ska jag till skolan. Om jag så ska släpa med mig alla filtar och täcken och värmedynan så ska jag till skolan. Jag måste.

RSS 2.0