ME AND MY DRUM

Det är svårt att försöka att inte tänka på någon som gör en knäsvag och får hjärtat att pumpa lite hårdare. Trots att min självbevarelsedrift säger till mig att det är allt jag borde göra. För jag är inte en fridlyst blomma som ingen ska skada. Jag är en ofridlyst maskros, som man kan trampa på, jämna med marken. Vars stjälk så lätt bryts.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0